Konsekvenser och det naturliga urvalet

Charles Darwin formulerade sin teori om det naturliga urvalet för drygt 150 år sedan. Han hävdade att den art som anpassar sig bäst till sin omgivning är den art som överlever. Den art som anpassar sig och fyller en funktion i omgivningen, exempelvis ekosystemet, har större chans att överleva. Detta pågår ständigt och det är så naturen utvecklas. Även människan anpassar sina beteenden till den ändrade situation hon lever i.

Vi väljer de produkter och tjänster som är bra, medan de produkter som inte fyller någon funktion eller håller för låg kvalitet försvinner. Vi får en ny omgivning, en ny marknad. Den som anpassar sig bäst till sin omgivning, till marknaden, till omvärlden, överlever. Nyckelordet här är anpassning. Ur ett inlärningsperspektiv är anpassning inte något annat än förmågan att kunna lära sig och lära om

Konsekvenserna av beteendet styr människors beteende. Samma resonemang som Darwin hade om arternas överlevnad gäller för beteenden i en organisation och även för en öppen marknad. Man förstår först efter en lansering på marknaden om en produkt fungerade, eller inte. Det som inte fungerar prioriteras bort av kunderna och plockas bort från marknaden. De beteenden som inte fungerar väljs bort av oss människor – ibland medvetet och ibland omedvetet. Hela vår natur är uppbyggd för att använda det som fungerar och rata det som inte fungerar.

Man brukar säga ”what gets measured gets done”. Det är inte helt sant. Om resultatet av mätningen inte också återkopplas till den som utfört beteendet, ökar inte sannolikheten att det utförs även i framtiden. För att ha ett bättre vetenskapligt stöd borde uttrycket lyda ”what gets fed back gets done”. Återkoppling med information som hjälper oss att lära och utvecklas förutsätter någon form av mätning eller registrering av något, vilket skulle kunna vara orsaken till talesättet.

Inom inlärningsteori pratar man om att beteenden vidmakthålls eller utsläcks. Vidmakthålla innebär att ett beteende får tillräckligt mycket förstärkning – fungerar – och därför blir varaktigt. Utsläcka innebär att beteendet inte förstärks, inte fyller någon funktion och därför minskar och slutligen slutar att användas.

Om vi vill påverka människor att bete sig så att organisationens strategi kan realiseras, måste rätt beteenden hos medarbetarna bli funktionella. De måste förstärkas. I teorin är detta enkelt, men i praktiken är det svårare.