Beteende och konsekvenser

Den tredje delen i beteendets sammanhang, utöver aktiverare och beteenden, är konsekvenser. De konsekvenser ett beteende får är avgörande för vidmakthållandet av det beteendet. Att förstå konsekvensers verkan är därför helt avgörande om man vill skapa en högpresterande och smart organisation. Konsekvens i inlärningspsykologisk mening har lite annan innebörd än den vi använder oss av i vardagligt tal.

Det som sker som ett resultat av ett visst beteende och påverkar sannolikheten att beteendet används i framtiden är en konsekvens ur inlärningspsykologisk mening. Alla ”konsekvenser” är alltså inte inlärningspsykologiska konsekvenser.

Föreställ dig att du kommer in ett vanligt klassrum eller mötesrum på en kursgård. Vid skrivtavlan står en senior chef – en vice vd i en börsnoterad koncern – i skjorta, slips och mörka byxor och ritar på tavlan. Han ser lite osäker ut. Samtidigt som du kommer in ser du att han precis lyckats färdigställa en blomma på tavlan. När han färdigställt blomman börjar alla andra, även de är seniora chefer, i rummet att applådera och skratta.

Detta är beskrivning av en ”klickerövning”. Klickerövning brukar jag använda mig av när jag arbetar med ledare för att hjälpa dem förstå vad en konsekvens är och varför det är avgörande att förstå hur konsekvenser fungerar för att påverka beteenden och därmed även att realisera strategi.

En klickerövning går till på följande sätt: En deltagare går ut ur rummet. Övriga i rummet får i uppdrag att komma överens om vad personen ska göra. I exemplet ovan innebar det att rita en blomma på tavlan. När personen kommer in har gruppen bestämt vad personen ska göra. Ingen får säga något. Det enda styrmedlet är en liten klicker som en ”styrperson” använder. En klicker i detta fall var en lite plastsak som ger ifrån sig ett högt knackliknande ljud när man trycker på den och som ibland används vid träning av hundar. Försökspersonen får veta att ”klick” betyder ”rätt” eller ”bra”. När försökspersonens beteende upplevs vara i ”rätt riktning”, använder styrpersonen klickern. Ju mer aktiv i rätt riktning försökspersonen beter sig, desto flera klick får han. Övningen visar att konsekvenserna av ett beteende är avgörande för att få beteendet att upprepas – motiveras.

Vad är det egentligen som händer när det kommer ett klick? Klicket är ett sätt att leverera feedback på en prestation. Det är en levererad konsekvens på ett ”korrekt” utfört beteende. Men vad innebär det och vad är egentligen syftet med en sådan konsekvens?

Klicket lär personen som har utfört ett beteende att det var ”rätt” beteende. Vi lär denne att det han/hon precis gjorde, nämligen att gå mot tavlan, plocka upp en penna och rita en blomma på tavlan var rätt. En definition på lärande är att det är en ”relativt permanent förändring i beteendet som uppstår som ett resultat av en persons interaktion med omgivningen”. Interaktionen med omgivningen i detta fall var de klick försökspersonen fick.

Detta enkla experiment visar att den som utför beteendet inte behöver förstå eller vara medveten om någon känsla. Konsekvenserna – klickandet – får honom ändå att bete sig rätt. Klickandet är en enkel feedback som ”lotsar” försökspersonen till rätt beteende. I det dagliga arbetet motsvaras klicken av nickningar, en klapp på axeln, beröm osv.

När ett beteende har lärts in är dess konsekvenser avgörande för om det ska fortsätta att användas eller om det ska släckas ut. Beteenden styrs på två sätt. Antingen styrs de av externa faktorer, vilka kan innefatta exempelvis förbestämda regler, lagar och uppfordringar. Dessa kallas regelstyrda beteenden. Beteenden som endast styrs av dessa förbestämda anvisningar, kommer snart att väljas bort av individen om de inte snart nog leder till positiva konsekvenser. Att förlita sig på regelstyrning är vanligt i traditionella organisationer där noggrant utformade arbetsbeskrivningar och handlingsplaner syftar till att styra verksamheten.

Beteenden som ska ha en långsiktig chans att fortleva måste ge individen positiva och förväntade konsekvenser – ”klick”. Beteenden som styrs av medvetna eller omedvetna ”klick” kallas konsekvensstyrda beteenden. Att rita en blomma på tavlan var exempel på ett konsekvensstyrt beteende. Hade man däremot bara sagt till personen att rita en blomma på tavlan och denne hade gjort det, då hade det varit exempel på ett regelstyrt beteende. Regelstyrning fungerar, men endast en eller annan gång om inte beteendet snabbt får förstärkande konsekvenser. Regelstyrning är en inkörsport till nya beteenden, men räcker inte för att göra beteendena uthålliga.

Om ett beteende blir varaktigt i längden beror på dess konsekvenser. Beteenden skiljs ut av sina konsekvenser i en naturlig urvalsprocess. Om beteendet jag har utfört har fått önskad effekt, ökar sannolikheten att jag använder beteendet även nästa gång jag är i en liknande situation.