Konsekvenser i inlärningspsykologisk mening
Eftersom det, enligt forskning, är konsekvenserna som avgör om ett beteende ska användas i framtiden, är det viktigt att veta hur olika typer av konsekvenser påverkar beteenden. Nedan sammanfattas de fyra olika typer av konsekvenser ett beteende kan ha.
Positiv förstärkning innebär att du får någonting du vill ha. Det kan exempelvis vara beröm, vinst på en lott, erkännande, tillgång till information, en känsla av att du gjort något bra, en klapp på axeln, en blick, uppmärksamhet, ett leende eller något annat som ökar din benägenhet att utföra beteendet i framtiden.
Negativ förstärkning innebär att du slipper undan eller undviker något olustigt. Det kan vara skäll, dålig publicitet, huvudvärk, slippa skämmas, slippa vara delaktig i en förändring av organisationen som du inte vill vara med om eller något annat som får dig att även i fortsättningen bete dig på ett visst sätt för att ”slippa undan”.
Utsläckning innebär att du inte får något som du hade förväntat dig – såväl medvetet som omedvetet. Du får inte löneförhöjning eller beröm för dina goda idéer. Du får inte den uppskattning du förväntat dig för den insats du gör; ingen bryr sig, ingen frågar, ingen visar intresse eller ingen ”ser dig”.
Bestraffning innebär att du drabbas av något du inte tycker om – något aversivt (upplevs negativt). Du får ge ifrån dig pengar i form av en bot eller att du får någonting du inte vill ha, exempelvis en gliring eller rentav stryk som ett resultat av ditt beteende. Bestraffning gör dig mindre benägen att utföra ett visst beteende i framtiden.
Vill du öka ett beteende hos en medarbetare eller grupp i din organisation måste du förstärka det beteendet. Du måste se till att beteendet lönar sig. Det finns inga andra sätt att öka beteendet.
Om du vill få dina medarbetare att komma med nya idéer måste du förstärka beteendet ”komma med nya idéer”. Positiv förstärkning i detta fall skulle kunna vara uppmuntran, officiellt erkännande, koppling mellan antal nya idéer och någon form av bonus, eller något annat som upplevs positivt.
Om du vill minska ett beteende måste du antingen jobba med utsläckning eller med bestraffning. Genom att säkerställa att medarbetarna antingen blir av med något de vill ha, får någonting de inte vill ha, eller inte får någon förstärkning på sitt beteende, kan du minska sannolikheten för att beteendet upprepas.
På sikt är bestraffning synnerligen ineffektivt för att minska ett beteende. Forskning visar att bestraffning bara fungerar om den är omedelbar, kraftigt aversiv och inträder varje gång beteendet utförs. Det finns i praktiken mycket få bestraffningar som har de kännetecknen. Eftersom en bestraffning måste vara omedelbar innebär det att personen som ska bestraffas måste bli tagen på bar gärning. Det är därför råttorna dansar på bordet när katten är borta. Det som vanligtvis händer är snarare att personen anstränger sig extra för att inte bli tagen på bar gärning än att ändra sitt beteende.
Organisationer som arbetar smart för att nå sina mål förstärker beteenden som ger ekonomiska, kvalitetsmässiga och andra positiva resultat. De ägnar tid åt att öka positiva beteenden, inte bestraffa sådana som inte skapar något resultat. Fokus för den smarta organisationen är att förstärka beteenden man vill se mer av – underskottsbeteenden.
