Förändring av beteenden på olika sätt: frekvens och topografi

Jag har i en rad tidigare inlägg diskuterat ett beteendeorienterat synsätt på strategi och förändring samt försökt reda ut vad som faktiskt är beteende och vad som inte är det - enligt mitt sätt att se det, och flera med mig. Jag har också pratat om hur man kan påverka beteenden. Det jag hittills inte beskrivit på vilka olika sätt man kan påverka beteenden. Det är det som är föremål för detta inlägg. Det är måhända något tekniskt, men nu har jag skrivit så mycket om beteenden på en övergripande nivå att vi behöver gå lite djupare .

Lite förenklat finns det två olika sätt att forma, eller påverka, ett beteende. Det ena handlar om att påverka frekvensen (antalet förekomsten) och det andra om att påverka topografin (beteendets utseende).

Att forma frekvensen innebär att påverka mängden av ett beteende. Det gör du om du vill se mer eller mindre av ett visst beteende. Beteenden vi vill se mer av brukar vi kalla underskottsbeteenden och beteenden vi vill se mindre av kallar vi överskottsbeteenden. Tidigt i inlärningen av ett nytt beteende krävs kontinuerlig och tät förstärkning. Logiskt, när jag inte är säker behöver jag lite extra stöttning. Om jag sedan vill fortsätta öka beteendets frekvens efter att beteendet är inlärt ser jag till att förstärkningar levereras allt glesare. Ju mer jag får träna på att förfina beteendet innan jag får förstärkning, desto mer träning.

Att forma topografin innebär att försöka påverka beteendet att bli mer precist genom en gradvis förfining. När du gör din första investeringskalkyl gör du sannolikt en del enkla misstag, tappar bort ett par variabler eller missar någon källa. Allt eftersom du blir duktigare tappar du bort färre variabler och källor. Att forma topografi handlar om att förstärka det som ser bäst ut igen och igen, men ignorera misstagen. Detta leder till att de bra "dragen" i beteendet blir varaktiga och de dåliga släcks ut.

När vi ska lära oss någonting nytt och komplext är det viktigt att vi lär oss i rätt ordning. Ibland brukar man prata om hierarkiskt lärande. Det kan enklast beskrivas som att man först måste lära sig hantera en dator innan man kan skicka ett mail. För att kunna jobba som revisor behöver du kunna räkna plus och minus. När du behärskar plus och minus kan du lära dig hur en balans- eller resultaträkning är uppbyggd. När du förstår detta öppnar sig möjligheten att förstå en verksamhet utifrån ett ekonomiskt perspektiv. När du lärt dig hur du kan analysera en resultat- och balansräkning kan du ge förslag på hur ett företag kan påverka sin lönsamhet. För att skapa en smartare organisation är det viktigt att förstå vad medarbetare kan, vad de behöver lära sig och i vilken ordning de behöver lära sig detta för att förändra sina beteenden.

I dagens organisationer är inhämtande och tillämpning av ny kunskap en nyckelfråga. Helt avgörande för högpresterande organisationer är att lära sig hitta information och omvandla det till ny kunskap – kunskap som kan tillämpas för att utveckla verksamheten. Att aktivt leta och inhämta ny information öppnar möjligheten till en rad nya förstärkare – att lära nytt, att förstå saker och att känna sig duktig.

När vi vill förändra vår organisation och exempelvis skapa effektivare produktion eller högre kvalitet i produkterna, är det viktigt att identifiera de beteenden medarbetare behöver lära sig samt i vilken ordning dessa ska läras in. I förebyggande syfte är det dessutom viktigt att skapa en miljö som gör det möjligt för och förstärker medarbetare att hela tiden lära nytt.