Hjärnan och vår förmåga att tänka nytt

Omvärlden har hittills inte tvingat organisationer att bli precisa. Genomsnittsmanagement, att titta på ett resultat på en övergripande nivå och inte dykt djupare i siffrorna, har i många fall varit tillräckligt för att leda en organisation. Vi har tittat på siffror på en aggregerad nivå. När omvärlden är komplicerad lär vi oss att ta till förenklingar och generaliseringar. Evolutionen har tvingat oss att se förenklade samband för att överleva. Vi måste göra det eftersom det är omöjligt att i detalj beskriva allt som händer omkring oss. I dag generaliserar vi, sätter etiketter och beskrivningar på olika fenomen för att förstå dem. Det är hjärnans sätt att förenkla.

Farliga djur har sett någorlunda lika ut för alla människor i alla tider. Generaliseringar har hjälpt oss förstå vilka djur som är farliga och som vi därför bör undvika. Det är konkret och kräver inte något abstrakt tänkande. Men hur ser en ”farlig” marknadssituation ut? Är det en ny produkt som lanseras av konkurrenten? Är det en reglering som slår mot våra produkter? Är det en ny utländsk spelare som kommer in på marknaden? Är det en vikande konjunktur? Kanske är det alla dessa samtidigt? Ett vanligt misstag hjärnan gör på grund av evolutionen är att utgå från ”förra gången” det gick på ett visst sätt och vidta åtgärder utifrån det. Det innebär att många organisationer fortfarande tror att marknaden är ett farligt djur, som de kan känna igen på samma sätt varje gång. Medicinen på symptomet ”farlig marknad” blir då densamma vid varje tillfälle.

Hjärnan vill förenkla och generaliserar därför. Generaliseringar har hjälpt oss överleva, men det kan skapa problem. Hjärnan letar automatiskt efter sådant som förstärker den befintliga och egna uppfattningen. Att hitta något som går rakt emot den egna uppfattningen kräver en betydligt större ansträngning. Det är svårt att ifrågasätta egen kunskap, egna idéer och befästa tankar kring hur verksamheter blir lönsamma och fungerar på ett bra sätt.